1. Känslighet och känslor
Känslor känner vi hela tiden och är något underbart samtidigt som vi ibland reagerar på våra känslor med obehag och inte riktigt förstår oss på dem, framför allt om dom är starka och om dom kommer till oss när vi inte förstår varför.
När vi påverkas av olika yttre och inre händelser, allt från vardagliga händelser som ljud och ljus till händelser av mer arbetsam karaktär som obehag i samband med ex. otillgängliga föräldrar, mobbing, förluster osv så reagerar vi. Våra reaktioner känns i kroppen och vi skapar väldigt snabbt tankar som hör till dessa känslor. Som barn så upplever vi reaktionen direkt i kroppen och ju yngre vi är desto mer hjälp behöver vi för att förstå vad det är som händer med oss och att sortera in dessa reaktioner som vi får. Många av dessa reaktioner har vi hittat samlingsnamnet känslor. Det är alltså naturligt att reagera och det är med andra ord naturligt att vi känner känslor. Nästan alltid så påverkas en omgivning av att vi själva reagerar och att vi visar det.
Det är väldigt vanligt under våra liv, att vi av olika anledningar inte kan uttrycka eller få hjälp att tolka vår reaktion och det är då det kan bli lite knepigt att förstå vad det är vi känner och varför.
På Stockholms psykoterapimottagning så ägnar vi stor uppmärksamhet till att identifiera de känslor som finns och försöka förstå grunden till känslan. Idag vet man hur viktigt det är med denna medvetenhet och hur stor hjälp det kan vara att bli medveten och lära sig att hantera sina känslor. Att själv ha en slags kontroll över det okontrollerbara som känslor är men att inte alltid ha en känsla av att bli överväldigad och rädd eller någon annan upplevelse när man får för starka känslor. Idag vet man också att vi påverkas olika starkt och olika mycket utifrån att vi är olika människor och inte bara utifrån vad vi varit med om. Vi vet också att man kan ha olika staka känslor uttryck, det vill säga både det vi känner som människor inom oss och hur starkt och kraftfullt dessa känslor uttrycks. Det vet vi också beror på de vi är och inte bara vad vi varit med om. Vi vet också att olika kulturer har olika tolerans för känslouttryck.
Som psykolog eller psykoterapeut är det oerhört viktigt att känna till den här skillnaden så att vi inte alltid tolkar straka känslor som ett uttryck för att något är fel eller problematiskt, ibland kan det vara så men inte alltid.