3. Begåvning och inlärning
Idag vet vi att det finns olika sätt att lära sig saker och att ta in information på. Vi vet också att vi har olika former av begåvningar och att vi behöver få möjlighet att använda oss av dessa för att må så bra som möjligt i våra liv. Howard Gardner, amerikansk pedagog och utvecklingspsykolog har delat upp dessa begåvningar enligt följande:
Verbal begåvning
Logisk/matematisk begåvning
Visuell/spatial begåvning
Musikalisk/rytmisk begåvning
Kroppslig/kinestetisk begåvning – en förmåga att använda och känna i och genom sin kropp.
Interpersonell begåvning – en förmåga att förstå och interagera med andra människor, en förmåga att känna empati för andra.
Intrapersonell begåvning – en förmåga att vara närvarande i sina känslor, har en tydlig intuition, kraftfull motivation och stark vilja, självständighet och starka åsikter. Har tydlig medveten känsla kring sina intressen och mål i livet.
Existentiell begåvning – en förmåga att formulera och fundera kring existentiella frågor.
Ett speciellt förhållande och en känslighet i förhållande till djur, natur och vår planet.
Att lära sig saker
När vi tar in information, processar den och lär oss saker så kan man säga att vi använder våra perceptioner för att ta in informationen. Man skulle kunna förenkla med att säga att vi upplever och tar in vår omgivning med våra sinnen – hörsel, lukt, syn, smak och känsel – vi får en retning och därefter förnimmer vi det vi upplevde eller tog in. Hur vi sedan ger dessa förnimmelser en betydelse sker via våra perceptioner. Här kan det skilja ganska mycket mellan oss människor utifrån vad vi har för erfarenheter och hur våra olika perceptioner fungerar olika utifrån dom vi är.
Man delar idag upp perceptionerna i:
Visuell perception – förmågan att med hjälp av synintryck tolka yttre stimuli.
Auditiv perception – förmågan att med hjälp av hörseln tolka yttre stimuli, men även förmågan att tolka de intryck som hörselorganet registrerar.
Haptisk perception – förmågan att via känsel, beröring och kroppsrörelser inhämta information.
Kognitiv perception – förmågan att tolka ett budskap ur en, flera eller en kombination av olika typer av signaler.
Olfaktorisk perception – förmågan att inhämta information om sammansättningen av olika reaktiva molekyler i luft och tillskriva dessa olika lukter.
Subliminal perception – Omedveten varseblivning. Hjärnans förmåga att omedvetet reagera på signaler från våra sinnen som är så svaga eller kortvariga (så att medvetandet inte kan nå dem ens om det försöker.)
Efter detta reagerar vi på olika sätt på den information vi fått och processar och bearbetar. Detta görs, baserat på de olika sätt som vi är begåvade på som beskrevs ovan, men kan också lite grovt sammanfatta det i två olika grupper: auditiv/sekvensiell och visuell/spatial inlärning.
Inom det psykoterapeutiska och psykologiska arbetet är det viktigt att vi som behandlare är medvetna om att varje enskild person kan ha olika sätt att lära och processa information, därför är det viktigt att kunna vara flexibel som behandlare i sin terapeutiska metod.